Mötesanteckningar från Växjö 161125

Plats: Universitetsbiblioteket vid Linnéuniversitetet
Sekreterare: Ida Henriksson, Ann-Louise Larsson
Anteckningar från föregående möten finns på: http://natundforsk.blogspot.se/

Deltagare: Daniel Gunnarsson, Sofia Nodén (Jönköping), Joakim Lennartsson, Elina Nybergh (Göteborg), Christel Olsson, Lena Wadell, Sara Hellberg (Borås), Ida Henriksson, Ann-Louise Larsson, Berit Linden (Linnéuniversitetet).

 

Tre olika pedagogiska spår

 

Spår 1: Studentaktiverande metoder

Daniel Gunnarsson, Jönköping, inledde med att beskriva ett förändrat upplägg på en uppsatskurs i Business administration. Det fanns ett behov av att rationalisera undervisningen och öka integrering i kursen. I samband med föreläsning fick studenterna en uppgift som skulle göras inför ett seminarium. Seminarier hölls sedan där studenterna gjorde en muntlig redovisning och fick feedback på sin uppgift från gruppen och bibliotekarien. Upplägget har bl.a. bidragit till bättre integrering med kursansvarig och tidigare start med uppsatsarbetet.

Sofia Nodén, Jönköping, informerade om ett liknande upplägg på grundlärarutbildningen som hon genomfört med Olle Thegeby. Sofia menar att denna modell har gett ökad insikt i studenternas sökbeteende/sökproblem och därmed feedback inför kommande undervisningstillfällen.

Christel Olsson, Borås, berättade om erfarenheter från konferensen LILAC (Librarians’ Information Literacy Annual Conference). Ett tema för konferensen var Play det vill säga lekfullhet i undervisningssammanhang gällande informationssökningsprocessen. Ett exempel var användningen av ett musikklipp för att komma igång och arbeta med sökord. Studenterna fick utifrån klippet fundera på relevanta sökord och synonymer. Ett annat exempel var skattjakt i biblioteket för att bekanta sig med olika publikationstyper, exempelvis hitta en vetenskaplig artikel eller avhandling. I sammanhanget nämndes användningen av det digitala verktyget AnswerGarden som ett sätt att arbeta med studenters feedback, presentation, frågor och kommentarer. Borås önskade också diskutera vilken typ av digitalt material som får användas på en föreläsning - får ett klipp från Youtube spelas upp?

Joakim Lennartsson, Göteborg, presenterade en webbaserad kurs inom området hållbarhet. Kursupplägget innebar att studenterna skulle ge varandra feedback genom att presentera och redovisa sina sökningar. Momenten varvades med webbaserade övningar och IRL-träffar för att skapa bästa förutsättningar för ett utbyte och lärande.

Spår 2: Om forskarservice

Ann-Louise Larsson, Linnéuniversitetet, inledde med att informera om att kontaktbibliotekarierna sedan 2015 har en ny uppgift: Stöd till forskare i deras val av publiceringskanal. Den nya uppgiften har lett till kompetensutveckling kring bibliometri/publiceringsstrategier, open access och ett ”verktyg”, Tidskriftskollen, som kan användas för att undersöka tidskrifters prestige, spridning och tillgänglighet. Ann-Louise berättade också om att vi utvecklar en kursmodul om informationssökning vid systematiska litteraturstudier som ska kunna ”aktiveras” vid behov. Som en del i denna kursmodul kommer en mall för dokumentation av informationssökning att utvecklas. Under 2017 kommer kompetensutveckling för kontaktbibliotekariegruppen att köpas externt.

Elina Nybergh och Joakim Lennartsson, Göteborg, berättade om lärosätets forskarservice och hur biblioteket informerade om tjänsterna, bland annat med hjälp av flyers.

Spår 3: Om lärmiljöer

Marie Fredriksson, Linnéuniversitetet, berättade om utvecklingsarbetet med informella lärmiljöer och undervisningssalar på biblioteket. En röd tråd är att kunna erbjuda en variation av lärmiljöer som stöttar olika typer av lärande och lärstilar. Marie beskrev också det omfattande planeringsarbetet av nya bibliotekslokaler i och med den kommande flytten av biblioteket i Kalmar.

Elina Nybergh, Göteborg, visade bilder på lärmiljöer från Göteborgs universitetsbibliotek. På Biomedicinska biblioteket hade nyligen en ombyggnad av undervisningsmiljön gjorts i enlighet med active learning classroom (ACL) som stödjer ett studentaktiverande arbetssätt.

Övrigt

Jönköping anordnar nästa års nätverksträff.
Förslag på innehåll: E-boksstudien och ett pedagogiskt förhållningssätt i chatt och sök- och skrivverkstad.

Mötesanteckningar Från Borås 15-11-30

Datum: 151130
Plats: Biblioteket Högskolan i Borås

Sekreterare: Sara Hellberg & Karin Süld

Deltagare:

Sofia Nodén, Högskolan Jönköping
Gisela Kjellberg (Kalmar), Berit Linden & Ida Henriksson (Växjö), Linnéuniversitetet
Joakim Lennartsson, Elina Nybergh & Linda Sundberg, Göteborgs Universitet
Gitta Harder, Örebro Universitet
Karin Süld, Sara Hellberg, Lena Wadell & Kerstin Ferm, Högskolan i Borås

Vi startade med fika och presentation av oss själva.

Därefter presenterades och diskuterades de fyra Erasmusutbytena som genomfördes i våras.  Flera olika lärosäten besöktes i fyra olika städer:
Sheffield University och Sheffield Hallam University (Gisela Kjellberg, Anna Volke och Marie Fredriksson, Kalmar)
University of Dublin och Trinity College Dublin (Berit Linden och Ulla-Britt Oscarsson, Växjö)
University of Chichester (Sofia Nodén, Jönköping)
London Business School, London School of Economics och Central Saint Martin’s College of Art (Joakim Lennartsson och Linda Sundberg, Göteborg. Daniel Gunnarsson, Jönköping.  Lena Wadell och Karin Süld, Borås.

Vi såg både likheter och olikheter mellan lärosätena när vi tog del av varandras erfarenheter från resorna – liksom mellan brittiska, irländska och svenska förhållanden:

Bemanning:

-          Vanligt att infodiskar och bibliotekslokal bemannas av andra professioner än bibliotekarier, olika typer av supportpersonal i stil med studentexpedition/IT-support

-          Få anställda bibliotekarier i förhållande till antal studenter och i förhållande till andra typer av personal, vanligt med timanställd personal

-          Bibliotekarierna i hög grad osynliga i biblioteket (och på webben, svårt att hitta kontaktuppgifter) och istället kontaktbara via mail, telefon, chat och sociala medier

-          Bibliotekarier som sitter placerade på fakulteterna

Undervisning:

-          Varierande grad av integrering av bibliotekets undervisning i kurser, på vissa ställen väldigt tätt samarbete med lärare (ex. Sheffield University) och på andra ställen mer fristående training sessions där studenterna bokar sig vid behov (ex. London Business School)

-          Material och information som rör bibliotekets verksamhet på webben låst bakom inlogg, svårt för utomstående att få insyn

Lokaler och service:

-          Biblioteket ofta öppet 24/7 och då enbart för studenter och personal med passerkort, bevakningsbolag dygnet runt. Ingen service till allmänheten. I England har alumni tillgång till ”sitt” lärosätes bibliotek, det tryckta materialet och mycket av e-resurserna.

-          Flexibla lokaler som kan anpassas utifrån de behov studenterna har för tillfället (grupparbeten eller tentaplugg) och i flera fall indelade i zoner med olika ljudnivå

-          Några bibliotek hade utlån av laptops över dagen, många stationära datorer i lokalerna

-          På grund av studieavgifter mer service och rättigheter för studenterna, kundtänk exempelvis generösa öppettider, mat och dryck i biblioteket, i något fall: ok att sova i biblioteket (saccosäckar)

Nästa punkt på programmet var erfarenhetsutbyte och diskussion kring hur vi jobbar med utvärdering av undervisning.
Elina och Joakim gav oss inledningsvis en presentation av det KB-projekt som de tillsammans med några kollegor varit delaktiga i och som bland annat resulterat i en rapport och en sammanställning av ett antal utvärderingsmetoder: 
Verktygslåda. Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens.
http://www.kb.se/bibliotek/Projektbidrag2/avslutade/Avslutade-2014/#Metoder%20och%20verktyg%20f%C3%B6r%20utv%C3%A4rdering%20av%20kursinslag  

Efter denna inledning diskuterade vi vidare i två grupper. 

Följande kom fram i diskussionerna:

-          Vi har alla, vid de lärosäten som var representerade på dagens möte i Borås, i olika grad, börjat arbeta med utvärdering.

-          Några av oss har startat med att undervisarna fritt får välja någon eller några av metoderna i verktygslådan som man sedan prövar vid ett antal undervisningstillfällen under en period – och därefter erfarenhetsutbyte och diskussion i sitt team om hur man kan gå vidare.

-          Vissa metoder kräver liten insats, andra stor, det gäller att lägga sig på en rimlig nivå

-          Målet är att arbeta systematiskt med utvärdering men det är svårt trots ansträngningar

Metoder man prövat (eller planerar att pröva):

-          Utvärderingsfrågor i sina LibGuides, alla undervisare ställer samma frågor i alla grupper på alla program, ber studenterna svara under lektion eller efteråt – ger en övergripande bild av studenternas nöjdhet.

-          Frågor i ordinarie kursutvärdering

-          Sitta med vid uppsatsseminarier, lyssna hur undervisningen satt sig och om studenterna förstått, även komma med synpunkter

-          Låta studenterna skriva en post-it med tankar/förslag och sätta på dörren när de lämnar undervisningslokalen

-          Pappersformulär med utvärderingsfrågor

-          Studenterna arbetar två och två kring vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel. De lämnar sina svar via mentimeter, alla svar syns på skärmen ”i molnet”, svaren diskuteras och kompletteras gemensamt.

-          Padlet.com används som ett ställe för studenter att brainstorma inför eller under undervisning, men också för att utvärdera och bidra med synpunkter efteråt

-          Analysera litteraturlistor i studenternas uppsatser

-          Undersöka innehåll i bokningsformulär för texthandledning och sökhjälp – hur formulerar sig studenterna och vad är det för hjälp de vill ha?

-          I slutet av varje läsår: skicka ut sammanställningar av den integrerade undervisningens placering, innehåll och progression till berörda lärare m.fl.

-          Frågor om bibliotekets undervisning i alumnundersökningar och studentbarometrar

Ytterligare lästips:

-          Ett omfattande utvärderingsprojekt på Lunds UB, ”Genomslagsprojektet”: http://www.lub.lu.se/om-biblioteksnatverket/projekt/genomslagsprojektet
Rapport: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8169120&fileOId=8169142

Övriga frågor
Uppdatering av e-postlistan
Några namn lades till och några togs bort. Vi beslutade att försöka hantera listan efter hand.
Det viktiga är att alla lärosäten har åtminstone någon på listan som sedan får ansvara för att vidarebefordra mail till sina undervisande kollegor. 

Tid och plats för nästa träff
Linnéuniversitet tar stafettpinnen och träffen nästa år förläggs troligen till Växjö för att inte få för långa restider för deltagarna. Även om vi alla gärna skulle vilja komma till Kalmar också.
Teman som kom upp som förslag för nästa träff var forskarservice, studentaktiverande metoder och lärmiljöer.

Dagen avslutades med att Katrin Tijburg, koordinator för externa relationer, gav oss en visning av Textilhögskolans lokaler på Textile Fashion Center.

Mötesanteckningar från Göteborg 14-11-18

Nätverksgrupp undervisning vid forskningsbibliotek

Minnesanteckningar nätverksmöte

Datum: 141118

Plats: Samhällsvetenskapliga biblioteket, Göteborgs universitetsbibliotek

Sekreterare: Joakim Lennartsson och Elina Nybergh

Deltagare:

Daniel Gunnarsson & Mattias Lorentzi Högskolan Jönköpings bibliotek

Marie-Louise Axelsson Linköpings universitetsbibliotek

Karin Süld Högskolan & Ramona Mattiasson Högskolan Borås bibliotek

Ulla-Britt Oscarsson & Ida Henriksson Linnéuniversitetets bibliotek

Joakim Lennartsson & Elina Nybergh Göteborgs universitetsbibliotek

 

1. Presentationsrunda

Vi inledde med fika och en kort presentationsrunda.

2. Vi gick igenom förra mötets anteckningar.

3. Erasmuskopplingar och andra möjligheter för resestipendier

I dagsläget inget konkret förslag.

Jönköpings deltagare är beviljade Erasmusstipendium. Krav 2-5 dagar innan slutet av september 2015. Göteborg måste ansöka till ett specifikt lärosäte samt ha en kontakt på det, samma gäller Linköpings UB. Linnéuniversitetet har löpande ansökan av Erasmusstipendium.

Linnéuniversitetet har kollat upp ett par lärosäten och föreslårUniversity College Dublin, bland annat publicerat sig angående ämnesgider, bra webb osv. http://www.ucd.ie/   ochSheffield Hallam University, lärmiljöer, samverkan/samarbete.http://www.shu.ac.uk/  

Andra förslag som uppkommer är Svenska Handelshögskolan i Helsingfors http://www.hanken.fi/public/   och London Business school http://www.london.edu/ samt Metropolitan university http://www.londonmet.ac.uk/

På mötet diskuterades tidpunkt för resan och antagligen passar VT15 bra, april eller maj.

Vi fördelade vilka som tar kontakt med vilka lärosätenangående ett besök. Föredrar det kontaktade biblioteket en mindre grupp? Vilka ämnen har störst representation? Ett större universitet har olika möjligheter.

Deadline att bestämma lärosäte december.

4. Diskussion av metoder för nya lyckade kursupplägg

Joakim berättar om GUL-kursen om Hållbar utveckling som har getts för första gången på en kurs på Handelshögskolans Samhällsvetenskapliga miljövetarprogram, delkursNaturresurshushållning 15 hp. UB:s kursmoment bygger på konceptet Flipped classroom. Kursen består av texter, quizzar och filmer i GUL (GU:s lärplattform) samt workshopinslag. Den ligger som en modul i GUL.

I kursen Naturresurshushållning ska studenterna skriva PM eller debattartikel för att övertyga och detta ska bygga på forskning. Därför behöver dem söka tvärvetenskaplig forskning. I kursen går man igenom sökprocessens olika delar och man följer studenten Sven. Slutligen i webbkursen ska studenterna göra en uppgift inför workshopen.

Mattias, Jönköping berättade om ett kursinslag medmasterstudenter. Läraren och Mattias har konstruerat en inlämningsuppgift i förhand. Kurstillfället inleds med 2 timmar föreläsning och workshop. Fiktiv sökfråga, brainstorma med sökord, begrepp, kombinera och strukturera ord. Studenterna får samarbeta och skapa en begreppskarta.Återstående timma ägnas åt arbete med en uppgift på kursen. Fundera kring ämnet, val av databas, kriterier för urval av publikationer. Mattias är med på  ett slutseminarium tillsammans med läraren.

Mattias nämner även en bok som verkar intressant Rumsey, S. (2008). How to find information: A guide for researchers.Maidenhead: McGraw-Hill/Open University Press.

Ulla-Britt, Linnéuniversitetet, har ett bra inslag i Engelska grundnivå på 2 tim. Grunduppgiften för studenterna var att leta upp en namngiven artikel i workshop. Detta inslag utökades och kominerades med föreläsning om Vad är en vetenskaplig artikel? Exemplet som Ulla-Britt nämnde är en artikel som handlar om Hip-Hop. Kursansvarig hade även en förläsning om detta ur forskarperspektiv.

Ramona, Borås har utformat en inslag om kritiska frågor vid läsningen av en vetenskaplig artikel. Detta för aktivera studenterna.

Ida, Linnéuniversitetet berättade om en workshop med sjuksköterskestudenter som handlar om olika vetenskapliga artiklar. Hur skulle man kunna göra en storföreläsning med samma utfall, interaktivitet? Bikupa, läsa/titta på något innan föreläsningen.

Daniel, Jönköping har inga workshopar med datorsökningar(!).  Han satsar på föreläsning om vetenskaplig kommunikation, kontexten. PP i ämnesguiden. Studenterna kan öva söktekniken på egen hand och ställa frågor vid uppföljande seminarier. Det finns många bra resurser om själva sökande i databaser.

5. Nästa möte

Hålls antagligen i Borås 2015.

Förslag på teman: Erasmus, hur gick det? Rapportering.

Utvärdering av undervisning

Eventuellt forskarservice

Borås-modellen

E-postlista

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mötesanteckningar från Jönköping 14-06-10

Möte Nätverksgrupp Undervisning 2014-06-10

Närvarande:
Marie-Louise Axelsson
Christina Brage *
Joakim Lennartsson *
Elina Nyberg
Eva Olsson *
Ellen Beccau
Lotta Gustafsson *
Madelene Hartwig
Daniel Gunnarsson *

Förhinder:
Malin Utter *

Den med * är ansvarig kontaktperson på respektive bibliotek för att säkerställa kontinuitet.

 

Presentationsrunda

Vi inledde mötet med kaffe och presentationsrunda. Det gav oss möjlighet att presentera oss för varandra och berätta lite om vad som händer på ”hemmaplan”.

Fastställande av mötesformer

• Vi skall hålla gruppen lokalt förankrad geografisk så möten över dagen skall vara möjliga
• Gruppen storlek bör hållas begränsad så max 2-3 representanter per lärosäte vid mötena men med option att ha med någon extra när man själv står som anordnare
• Fika står anordnaren för men lunch på egen bekostnad
• Vi räknar med ca 1-2 möten per år (behovsprövat) med första mötet i höst
• Vid varje möte skapar man en agenda för nästa möte men med flexibilitet att lyfta in någon dagsaktuell fråga
• Mötena skall bestå av diskussioner inte rena presentationer och vara fysiska träffar
• Målsättningen är att diskutera metoder inte teorier såsom informationskompetens även om vi ibland lär beröra dessa frågor

Dokumentation

• Mötesanteckningar förs av anordnaren
• Vi upprättar en blogg (Jönköping) där mötesanteckningarna skall läggas upp och där frågor samt diskussioner kan föras mellan de fysiska mötena av alla deltagande bibliotek
• Vi beslöt att döpa bloggen till ”Nätverksgrupp Undervisning” och den skall vara öppen för alla intresserade men inlägg administreras enbart inom gruppen och där vi delar på inloggningsuppgifter till alla undervisare för att få aktivitet på bloggen
• Vi bör undvika känsliga uppgifter och de som svarat för diskussioner har också ett ansvar för att granska och komplettera mötesanteckningarna
• Förslag på mötespunkter och aktualiteter uppmanas

 

Framtida arbete

Innehåll:
Vi skall diskutera praktiskt arbete och metoder såsom undervisningsupplägg och digitala lärresurser. Inga frågor för små och ett pragmatiskt förhållningssätt är att föredra. Lärarna är viktiga för oss så vi skall ha en medvetenhet om frågor kring integration och förankring. Gärna söka samarbete med ”Informationskompetensgruppen” och KB:s ”Expertgrupp för utbildning och lärande”. Möjlighet att askultera hos de olika biblioteken skall beaktas

Projekt:
Tre projekt skissades upp att arbeta med framöver. Det första är att försöka organisera en konferens med nationellt och internationellt deltagande, det andra att via Erasmus försöka få till stånd ett studiebesök för gruppen vid ett utländskt lärosäte med erkänt bra undervisning, det tredje är att arbeta med att få fram en gemensam ”plattform” för introduktion av nyanställd personal som skall undervisa (kan kompletteras med någon form av mentorskapsprogram).

Nästa möte

Nästa möte planeras till hösten, förslagsvis i november. Linköping har tagit på sig att svara för detta. Till det mötet skall vi alla kolla upp vad vi har för Erasmus kopplingar eller andra möjligheter till finansiering och undersöka samt ge förslag på lämpligt lärosäte att besöka. Vi skall även fundera på lämpliga punkter att ha som innehåll i en framtida konferens.

Vid anteckningarna,
Högskolebiblioteket i Jönköping

 

Agenda möte 14-06-10

Agenda Nätverksgrupp Undervisning

Plats: Högskolebiblioteket i Jönköping
Dag: 10 juni
Tid: Klockan 10-15 (fika bjuds det på men lunch på egen bekostnad)

 

 

10.00             Samling och kaffe med macka

10.30             Presentationsrunda

11.00             Sammansättning, möten, dokumentation, facebookgrupp, blogg och annan administration

12.00             Lunch

13.00             Innehåll, fokus, projekt, vad sker just nu, nästa möte

14.30             Avslutning och kaffe med kaka

 

Välkomna!

Inbjudan 2014-02-18!

Kollegor!

Vi på Högskolebiblioteket i Jönköping skulle vilja starta en nätverksgrupp för erfarenhetsutbyte kring undervisningsfrågor på våra bibliotek. Metoder, former, samarbeten, integration m.m. som vi använder oss av i dagsläget (eller funderar på att implementera), alltså allt som gör att vi kan utvecklas och få bolla tankar och idéer kring vår undervisning med varandra.

Tanken är att vi skall vara 7-8 lärosäten (till att börja med), kunna resa över dagen och vara villiga att dela med oss av våra erfarenheter.

Första ”konstitutionerande” mötet skulle bli i vår och då skulle vi diskutera framtid och innehåll för gruppen och kanske ha någon annan ”vanlig” punkt på agendan. Sedan till hösten skulle vi i så fall ha ett första operativt möte.

Kanske finns det redan något liknande idag, upplys oss i så fall. Men vi känner att det skulle kunna uppfylla sitt syfte. Intresserad? Meddela oss i så fall!

Vänligen,
Daniel Gunnarsson
Madelene Hartwig
Mattias Lorentzi